Inlärd hjälplöshet- kom ut ur garderoben!

Inlärd och intränad hjälplöshet?

Vi har det nog allihop…programmerat hjärnan med begränsning för vad vi klarar. Utvecklat strategier för att slippa det som är svårt, jobbigt eller kanske smärtsamt. För så funkar vi nog alla lite till mans när vi försöker och försöker utan att nå fram. Då lär vi hjärnan att det inte går.

I skolan lider många av detta. De som gett upp tilltron till sin egen förmåga. Deras skolgång har kantats av misslyckanden, den negativa spiralen har drivit dem åt fel håll och till slut har situationen blivit hopplös och meningslös. Meningen med skolan faller bort. Att konsekvent misslyckas kan knappast vara vägen till inre motivation och att se mening.

Inlärd hjälplöshet och livets utmaningar hjälper elever att dölja sin storslagenhet.
Nånstans på vägen börjar de dölja sitt riktiga sårbara jag. Bättre att hata och skita i skolan än att riskera misslyckas även om de satsar. Masken sätts på plats.

Människor jag möter som lyckats ta av masken börjar våga utmana sina tidigare misslyckanden växer otroligt. Deras kapacitet visar sig större än de kunnat tro och deras struliga livsresa blir erfarenheter som stärker och blir en tillgång. Bara de inte ger upp.

Alla föddes för att få glänsa. Så den största gåva du kan ge dig själv är att våga. Våga misslyckas, våga vara dig själv och våga visa världen vilken strålande stjärna du kan vara.

Det är dags att komma ut ur garderoben. Hur du än kommer ut… 😉

En proaktiv skola som skapar framtiden. Tänk om…

Tänk om Sverige varit snabbare in i framtiden.
Tänk om Sverige snabbare blivit IT-anpassat.
Tänk om vi förstått nätverkandet och globaliseringen snabbare.
Tänk om…

Nu blev det inte så men det finns inget som säger att vi inte kan bli snabbare framåt.
Skolan i Sverige skulle kunna bli världsledande.
Innovationen i Sverige skulle kunna spränga gränser.
Tänk om skolan skapade framtiden och blev proaktiv.

Hur skapa världens häftigaste och coolaste skolor?
Tänk om…

Idag lanserar jag ett nytt skolämne…

OECD har trendspanat kring globala utvecklingsprocesser för att kunna presentera en översiktlig bild av det föränderliga samhället. Internationellt har det under ett par år poängterats att skolsystemen har svårt att hantera samhällsförändringar och se vilka förutsättningar som måste skapas.

OECDs trendspaning behandlar bland annat globalisering, hälsa, arbetsmarknad och den digitala utvecklingen utifrån ett skolperspektiv. I stora drag konstateras att de tre första områdena är mer långsiktiga, linjärt föränderliga och mer förutseende. Den digitala utvecklingen däremot är svårare att förutse. Dessutom påverkar den alla de andra trenderna.

Den digitala utvecklingen exploderar och en ständig uppkoppling medför helt andra utmaningar för skolan och undervisningen. Vi har idag ”världen i fickan”. Hur påverkas och förändras skolan av digitaliseringen?
Otroligt mycket! Så mycket att skolan troligen behöver förändras i grunden…

Kunniga och framgångsrika människor av idag ger sin syn på vad framtiden behöver:

Framtidens nya skolämne måste ju vara dataprogrammering. Eller?

RIP Trevor Dolan

En förebild har lämnat oss allt för tidigt.

Det som inte sägs finns inte?

Det finns saker jag inte ser.
Det finns saker jag väljer att inte se.
Mina sinnen sänder små signaler som jag stöter bort.
Det saknar kontur eller blundar jag för konturen?
Lite motsträvigt accepterar jag. Okej, vi sopar väl under mattan.
Det är lätt, det är mest odramatiskt och det skjuter på problemet.
Något är inte som det ska vara.
Något jag väljer att inte se och inte göra något åt.

Varför frågar jag inte istället för att gömma elefanten?
Kanske ska jag blunda mindre och fråga mer?

Om det står en elefant i vardagsrummet kan jag inte bara tassa runt den och låtsas att den inte står i vägen. Men det händer ändå att jag gör det.
Ibland självvalt, ibland mot min vilja…
Ibland för att jag inte hämtar en spegel.

Så mycket outtalat och så mycket fokus på det som inte är centralt.
Hur stor del av ett samtal kan handla om att undvika en central kärna och istället tassa i periferin?
Pratar vi inte så finns det inte.

Jag vill egentligen inte ha det så.
Jag vill kunna se och prata.
Så det är nog helt enkelt dags att träna upp mig men också se upp så jag inte göder elefanten.
Jag tycker mig kunna identifiera elefanter i mig själv och inser att det inte är en utrotningshotad art. 😉

Att konfrontera en elefant borde ju göra att den syns tydligare.
För om den inte syns kan jag ju omöjligt få ut den ur rummet.
Och sen behöver jag ju kunna tämja den för att lugnare kunna leda ut.
Att konfrontera mig själv med det jag inte vill se.
Att konfrontera andra.
Att tämja mig själv.

Jag vill ju inte vara elefant.
Jag vill ju tala om våra verkligheter.
Att våga visa min. Att våga se andras.

Latmaskens vara eller har jag hål i kalendern?

Vem är jag?
Latmasken eller sprintern?

Beroende på vem du frågar och i vilket sammanhang vi möts blir svaren troligen olika. För får jag komma med facit själv är jag definitivt en intervallare. Ibland rusher ibland snigelfart. På jobbet har jag titulerats Lärcenters yrväder. Någon annan har beskrivit mina steg. Ja, ni fattar tempot där…

Men tiden är ju inte i intervall. Den rör sig i samma takt hela tiden även om känslan sällan är sån. Omsorgsfull tidsanvändning är jag nog bra på. Jag gör ju faktiskt val som jag själv vill. Eller är det så?
Livets tempo. Inlärt tempo.
Livets takt. Inlärd takt.
Livets puls. Inlärd puls.
Autopiloten behöver nog stämmas om och justeras en aning.

Så här kommer min tempokompetensutvecklingsplan:
1 När jag startar nytt ska jag avsluta ngt gammalt.
2 Tidsoptimismen ska minskas så jag lämnar lite luft i kalendern.
3 Prioritera återhämtningsaktiviteter
4 Vara lite mer snigel och lite mindre rushig

Livstempo
Livstid
Tiden i mina egna händer.

Tålamod, tvivel och beslutsångest

Ibland är det som om målet inte kommer fort nog.
Resultat, framgång, känslan av att klara något.
Tålamod och påminnelse att livet är en resa, tänker jag då.
Att nå resultat på en gång gör ju livet lite mer meningslöst.
Motgången är språnget framåt när vi fått distans och överblick.
Säger jag till mig själv för att bli tålmodigare…

Hur ska det gå nu egentligen?
Har du inte tagit dig lite väl mycket vatten över huvudet?
Så kom det igen…det där tvivlet på om något ska hålla.
Tvivlet kring små som stora saker i livet. Kommer handtaget på matkassen släppa eller duger inlägget jag lägger ut? Tvivla inte så mycket Cina. Det gör ju inget om kassen brister eller inlägget blir fel.
Säger jag till mig själv för att bli mindre tvivlande….

Konsten att kunna välja eller inte välja. Många av mina viktiga beslut i livet har präglats av en känsla av slump ( läs Cina har beslutsångest och hamnar därför ofta i slumpdilemman). Gymnasievalet och högskoleutbildningsvalet var ovissa in i det sista.Vårt husköp gick via en privat annons där släktingen som visade huset storrökte inomhus och blev biten av sin hund. Ska vi verkligen köpa detta hus? Jag tror livet tränat mig mycket på att med korta deadline ändå komma fram till ett beslut som håller.
Säger jag till mig själv för att minimera min beslutsångest…
Detta argument håller dock inte vad gäller val av maträtt på restaurang.

Vad är det som gör att jag tvivlar och får beslutsångest över att välja det ena eller andra? Jag styr ju över mitt liv och vilken väg jag ska gå men likväl känns mycket som en slump. Mitt liv formas och blir summan av mina slumpartade val. Konstig tanke…Den korta stunden innan deadline för ett beslut känns så oviss. Osäkerheten kryper inpå och tankeprocessen accelererar tills det inte finns något annat att göra än att gasa eller bromsa. Slutsatsen är i vilket fall att det är tur det finns slumpartade beslut. För mig har det varit utvecklande och bra att sakna tålamod, tvivla och ha beslutsångest. Annars hade jag ju inte kommit dit jag är idag! 😀

Utbildning utanför väggarna = betyg uppåt väggarna?

Vi står vid ett vägskäl.
Det bubblar i skolsverige och medierna är fyllda av åsikter om huruvida vi ska ha betyg i trean eller inte. På ena sidan står de som förspråkar en skola med kontroll, betyg, mätningar och prov. På andra sidan de som anser att lärande, innovation och motivation ska forma skolan.

Utbildning är så mycket mer än väggarna i ett klassrum. Kunskap är så mycket mer än det lättmätta och som kan jämföras mellan länder utan kulturellt sammanhang. Utbildning sträcker sig långt ut åt alla håll. Att kunna värdera kunskap och framgångar i andra miljöer är något som skolsystemen ännu inte kan hantera fullt ut men som säkerligen blir allt viktigare i framtiden eftersom kunskapmassan växer lavinartat. ”Varannan dag skapar vi nu så mycket information som vi gjorde från civilisationens början fram till 2003”, säger Eric Schmidt, tidigare VD för Google. Två dagar!

Eller, Cina, varför skriver du om kunskap egentligen? I en accelerande kunskapsvärld torde ju konsten att navigera och hantera sin kunskap bli centralt. Att kunna utveckla sitt lärande och hitta strategier. Information är makt. Och vi har denna makt, mer än någonsin tidigare. En tweet, en blogg eller ett inlägg på fb kan betyda mycket mer än de tidigare gjort. Idag finns kraften att skapa informationen, dela den, och förstärka den. Det är viktigt att förstå och hantera i dagens samhälle men var totalt oviktigt för tio år sedan. Så här kommer det alltid att vara. Viktig kunskap och prioriterat lärande varierar över tid och är kontextberoende. Tror vi annat kan jämförelser bromsa utvecklingen istället för att utveckla.

Vad mäter vi i skolan? Med en galopperande kunskapsmassa kan mätningarna mer och mer liknas vid små stickprov som ingalunda kan fånga en hel människas lärande. En engelsk professor, som jag läst om men inte minns namnet på, sa en gång att tentor är varken ett mått på intelligens eller kunskap, det handlar om att få in din professor i huvudet och kunna att räkna ut vad kommer att vara på tentan. Ju mer vi mäter desto större är kanske risken att det blir så? Lärande sker bäst utifrån varje individs förutsättningar. Vi kan inte tillåta att lärandet blir passivt. Att fokusera på prov, betyg och mätningar riskerar medföra att det reella lärandet blir passivt, den inre motivationen sjunker och att eleven fokuserar på att svara det läraren vill veta.

Skolinspektionen har gjort en forskningöversikt som beskriver hur skolan ska bli framgångsrik genom att vila på vetenskaplig grund. De viktigaste faktorerna för att förbättra elevers resultat är läraren. Lärarens förmåga, kompetens och engagemang:
”Hattie (2009) som genomfört den hittills mest omfattande analysen av resultat av ett större antal andra studier (metaanalys) inom området, har framhållit betydelsen av hur läraren agerar och vilken typ av undervisnings­situationer läraren skapar. Goda relationer mellan lärare och elever och höga förväntningar från lärarens sida på samtliga elever har visat sig ha påvisbar betydelse i detta sammanhang. Andra viktiga faktorer är lärarens förmåga att fokusera på vad som är väsentligt i undervisningen, och att elever ges regel­bunden återkoppling. Om detta råder en hög grad av samstämmighet i både internationell och svensk forskning. Inledningsvis visar forskningen att lärare som lyckas påverka elevernas resultat i positiv riktning besitter en kombination av flera kompetenser och förmågor.”

Att mäta mer och tidigare nämns inte med i Skolinspektionens sammanställning. Snarare varnar forskare för att betyg medför en tidigare sortering och stämpling av elever. Alla kan inte vara i samma utvecklingsfas samtidigt. Det kommer aldrig att ske. Men alla kan lära bättre. Lärande ska ske och sker bäst utifrån varje individs förutsättningar och när eleverna lärt sig att lära sig att lära sig.

Skolan ska lära för framtidens samhälle. Det innebär att skolan ska vara en plats där samhällsförändringar sker. Att utbilda elever till självständiga, innovativa tänkare som kan förändra världen efterfrågas av näringslivet och framtidsanalytiker. Då måste vi ju utveckla tanken och lärandet. ”Vi är på väg mot en ekonomi där tänkandet och tanken, inte kunskapen i sig, är själva tillväxtmotorn. Då krävs att såväl ungdomsskolan som universitet och högskolor tar täten i att träna individer i tänkandets hantverk och att de tar sig ur det flerhundraåriga system som är föga anpassat till dagens snabbrörliga, öppna och horisontella värld och hittar sin roll i en tankebaserad tid.” Mats Lindgren, VD Kairos Future

Andra tankar om kärlek…

Att visa kärlek kan se så olika ut.

Idag tänker jag att ett av de mest kärleksfulla handlingar någon kan göra, för en annan, är låta människan falla. Ett fall är vägen tillbaka. En människas förändring kan nog ibland bara ske när botten är nådd. Då är det en kärleksfull handling att låta det ske.

Jag vet, det låter brutalt men så tänker jag idag.
Vid botten finns vi för att samla ihop bitarna igen och hjälpa människan att helas. Men att finnas är en sak. Den permanenta ändringen kan bara ske inifrån. Viljan att samla spillror måste människan själv ha.

Att falla är nog svårast.
Första ihopsamlingen av spillrorna är tuff.
Sen blir stegen bara lättare och lättare.

Omständigheter och tillfälligheter färgar våra liv på olika sätt men du kan alltid välja vilken färg du vill ha. Att byta färg kan vara ett stort steg. Men du kan också skifta små nyanser.

Kärlek till människor som faller.
Kärlek till människor som samlar spillror.
Kärlek till människor som byter nyans eller färg.

Kärleksbomba

Det är för lite kärlek i skolan av idag.
Det behövs bomber av kärlek.

Häromdagen skrev jag om att skolan får mycket offentlig kritik. Idag tänker jag att vi ska kärleksbomba oss ur den negativa spiralen. Om alla i skolan kärleksbombar varandra och sina elever kommer vi säkerligen erhålla både bättre resultat och bättre arbetsmiljö. Kärleksbombning, skolans nya resurs. Visst låter det kul! 😀

Börja din morgondag med att bekräfta och ge beröm, ös i mängder över allt och alla.
Lyft människors goda sidor.
Ärligt…

I framtidens skola där kreativitet och innovation blir mer centralt måste detta till. I en reproducerande skola är det mindre viktigt. Kanske inte sant men visst finns det en logik i resonemanget?! För mig är framtidens skola kärleksfullare, kreativare och innovativare. Det får konsekvensen att elever som gått i den skolan kommer bidra till ett kärleksfullare samhälle.

Glad kärleksbombningsdag på er! ❤