I lucka 7 finns den manliga motsvarigheten till spågumma

– Ni borde säga upp er om ni inte finns med på facebook.
– Alla vi i rummet är så lika att det är meningslöst att prata med varann.

Orden kommer från en av mina stora förebilder. Han tänker och analyserar framåt och vågar ifrågasätta det mesta i samhället. Att vrida och vända för att belysa skeenden ur olika perspektiv är han suverän på.Dessutom förefaller han vara nästintill helt orädd och verkar kunna stå för sina åsikter fullt ut.
Respekt Troed Troedsson!

Jag har insett att hans sätt att debattera utvecklat mig och fått mig att ständigt hänga med och följa hans inlägg. Ja, jag kollar av herr Troedssons statusuppdatering varje dag. Och nu när jag har jag skaffat twitter så måste jag ju följa honom där också.

Det finns flera filmer på nätet som får oss att tänka till och jag tycker de alla är givande men det finns en som påverkat mig allra mest. Det är ”Fungerar skolan?” Luta dig nu tillbaka och njut av denne mans förmåga att få oss att klarare se syftet med skola och bildning. Dessutom problematiserar han våra mätmetoder på ett intressant sätt som får mig att vilja vaccinera….

Dagens vinst är att vi utvecklas så mycket mer om vi tänker och analyserar framåt och verkligen tänker efter vad som får oss att lyckas med våra uppdrag.

Konsten att avveckla ett uppskjutarbeteende.

Jag skriver en uppsats. Jag skriver en uppsats. Jag skriver en uppsats.

Det gäller att repetera för att förstå och för att lära. Det jag behöver lära mig att förstå är att uppsatsskrivande innebär ett kontinuerligt arbete och inte ett intensivjobb sista dagarna innan ett dead-line. Jag måste lära om…

Jag har utvecklat goda strategier i mitt uppsatsskrivande att göra det som faller mig in och inte det jag borde göra. Förträngningsstrategier, prioriteringsstrategier, luststrategier…Allt för att jag inte ska behöva göra det där just nu. Jag gör det sen.

Nu kommer en svår fråga: Gissa vad jag egentligen skulle göra när jag nu satte och blogga?
Ja, just det….arbeta med uppsatsen…Men nu ska jag tänka om. Nu ska det bli slut på: ”Jag gör det sen”.

Känner du igen dig? Min fula ovana är ju ingalunda unik men därmed inte ursäktad. För jag vet att resultatet egentligen blir bättre om jag börjar i tid. Jag har försökt analysera mig själv och komma fram till varför jag gör så här. Mina slutsatser är dels att det funkat hittills och dels att jag alltid kan utveckla och göra lite till. Jag får sällan känslan att vara klar eftersom allt alltid kan bli lite bättre.

Mina strategier för att ändra beteendet är:

*Cina, du skriver uppsats för att du vill = tycker det är kul. Så det är ju mitt fria val!

*Cina, du vill ju lära dig mer och du vet att det här är ett bra sätt.

*Cina, analysera och tänk inte så mycket. Bara gör det!

*Cina, tänk starterna. Jag börjar bara lite med att öppna dokumentet…

*Cina, det viktigaste är inte att du har förstått allt innan utan bara skriv så kan du bearbeta sen.

Så nu mina vänner är det dags att ta itu med mitt uppskjutarbeteende.
Vad ska du ta tag i?