Nivåindelning? För vems skull?

11 Jan

Nivågruppering och nivåindelning. Denna ständiga debatt…Kan den inte ta slut snart?

http://www.expressen.se/nyheter/5-aringarna-sorteras-efter-fysisk-mognad/

Vad säger då forskningen om nivågruppering?
Med risk för att göra för många tolkningar och förvrida studiernas resultat tror jag ändå att resultaten av dagens forskning kan sammanfattas ungefär så här:

De fördelar som går att skönjas:
• Undervisningen anpassas efter elevernas behov Uppgifter ges utifrån förmåga.
• Drivna elever om har höga resultat kan uppleva det roligare.
• Elever i svårigheter kan bli meraktiva när de drivna inte är med.
• Det blir lättare för lärarna att under­visa gruppen.

De risker som går att skönja:
• Elever på olika nivåer drar och kompletterar varann. De drivna kan stimulera de andra och vara förebilder.
• Elever i lågpresterande grupperingar får lägre förväntningar på sig. Lärare ställer för låga krav.
• Alla i svårigheter buntas ihop. Stök, omotivation och funktionshinder koncentreras i gruppen.
• Eleverna i svårigheter stämplas som dumma och självförtroendet sjunker.
• Låga förväntningar ger sämre resultat vilket begränsar valen i framtiden.
• Elever i högpresterande grupper blir mer pressade och stressade vilket försämrar deras prestation.

I Studien ”Lika barn leka bäst” kommer Peter Nyström fram till att det är svårt att undvika en nedåtgående spiral för de som hamnar i den ”sämre gruppen”. I Skolverkets och Skolinspektionens rapporter avslöjas att elever döper grupperna till namn som ”CP-gruppen, Snillena och Sköldpaddorna” Det skapar risk för och ökar sannolikheten att eleverna identifierar sig med sin grupptillhörighet. Sköldpaddorna blir långsammare…

kosa_709

– Det finns ingen forskning som säger att statisk selektering är bra på något sätt, säger Claes Eriksson. Inte i Skolforskning och ej heller inom fotbollsforskningen.

”Att hålla på med nivåindelning i femårsåldern är rena galenskapen.” Det säger Rolf Carlsson, idrottsforskare och fil dr vid GIH.
Jag håller med. Gör du?

Annonser

2 svar to “Nivåindelning? För vems skull?”

  1. sannalindgren januari 11, 2013 den 5:06 e m #

    Det här tycker jag är jätteintressant!

    Jag är ganska pro nivåindelning om man nu faktiskt ska se till varje individ och inte bara till de som är i den lågpresterande gruppen. För som du också ser så tillägnas den högpresterande gruppen en punkt av sex under risk-kategorin, resterande möjliga negativa konsekvenser drabbar den lågpresterande gruppen. Och som det är i skolan idag (helt baserat på mina egna vardagliga betraktelser, alltså ingen fakta öht) så erbjuds hjälp och stimulans till den lågpresterande gruppen medan den högpresterande får tuffa på på egen hand. Så länge du inte ligger nere på G/IG (eller har de infört abc-skala nu?) så får du ingen vidare hjälp till att ta dig högre.

    Jag förstår verkligen tanken med sammanblandning och problematiken kring den lågpresterande gruppen, men ska vi verkligen hålla tillbaka en grupp för att eventuellt lyfta en annan en aning?

    Nej, nu måste jag sluta prokrastinera och återgå, men det här måste vi diskutera någon gång! Du kan så mycket i ämnet som jag aldrig kommer orka att läsa mig till och jag har inte riktigt bestämt mig vad jag tycker ännu så du har verkligen chans att påverka mig 😉

    • cinaungh januari 14, 2013 den 7:42 e m #

      Vad kul att du svarat och vill diskutera! 😀

      Men jag skulle vilja träffa dig live juh… Jag vet inte riktigt var jag ska börja och vad jag ska skriva.
      Men nåväl här kommer några tankar. Att se varje individ håller jag med om helt och hållet men att den högpresterande gruppen drabbas om de går i en blandad grupp tror jag är ett problem skolan många gånger skapar men som inte behöver vara. Ingen grupp ska stå tillbaka på grund av andra. Dessutom är jag övertygad om att viss kunskap (färdighet och förtrogenhet) gynnas av att elever lär varann. Ni kommer jag till något centralt! Lärare nyttjar inte elevers förmåga att lära varann och så länge inte det sker blir det ju turordning och väntan på lärarens hjälp. I den väntan prioriteras oftast elever i behov av stöd. Men alla andra resurser i klassrummet då? Sanna Åhs en framgångsrik rektor har vänt resultaten i ett ”problemområde”. På hennes skola arbetar man med kluster i klassrummet vilket innebär att eleverna gruppindelas efter aktivitet, mål och kunskap. Ungefär så har jag fattat det. I England är inkluderande undervisningen (där alla deltar i en klassmiljö) synonymt med framgångsrika skolor. Det finns mycket forskning som stärker detta. Men för att det ska bli en verklighet överallt måste vi vidga vårt tänk och tänka bort en box. Sen finns det till exempel flipped classrooms idag som vänder på tanken för att bättre möta alla behov. Där spelas genomgångar in, ses hemma och kan repeteras, och därmed kan fokus i klassrummet bättre hamna på handledning och formativ bedömning. Men vi MÅSTE tänka om för det gamla sättet att se på lärande och undervisning har aldrig lyckats med alla elever. Vi har länge haft ett system skapat där cirka 20- 25% slås ut.
      Kolla in denna film som visar mycket av mitt tänk:

      Nivågrupperingar har inget stöd i forskning, i princip. Det slår ut för många och det är nog inte ens säkerställt att det gynnar de bästa.
      Övertygad? Annars kan jag fortsätta mata på… 😉 Kraaaaaaaaaaaaaaaaam

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: